Trollhättans Pride-parad år 2019.
Trollhättans Pride-parad år 2019. Bild: JOACHIM NYWALL

Styrelsen: ”Pride är till för alla”

Att det finns bisexuella som inte känner sig accepterade på Trollhättan Pride ser styrelsen som beklagligt. Joanna Huurne, ledamot, säger att det är viktigt att prata om.
– I tystnad blir det ingen ändring.

ANNONS
|

Pride är till för alla, menar Joanna Huurne som är ledamot i styrelsen för Trollhättan Pride. Oavsett om man är homosexuell, bisexuell, pansexuell, asexuell, heterosexuell eller någonting annat.

– Vi står för allas rätt att älska.

Hon är själv bisexuell och tycker att det är tråkigt om någon upplever att de ifrågasätts på paraden.

– Det är hemskt att höra att någon upplevt hat mot bisexuella människor. Jag hoppas att alla kan komma och uppleva glädjen.

”Säg något”

Joanna Huurne vill understryka att ingen i styrelsen är bifobisk.

– Själv har jag inte upplevt det på pride i Trollhättan, men jag förstår. Folk vill sätta människor i lådor, antingen gay, lesbisk eller straight. De vill inte se olika färger på regnbågen.

ANNONS

Hon önskar att man säger till dem om man upplever att det borde göras mer för bisexuellas synliggörande.

– Vi försöker alltid komma med olika evenemang, och försöker göra så att de passar för alla. Om medlemmar önskar något hoppas jag att de kontaktar oss. I tystnad blir ingen ändring.

”Historiskt ifrågasatt position”

Att bisexualitet ibland har betvivlats både inom och utanför HBTQIA+ är dock inget nytt, säger Mattias Wahlström, docent i sociologi vid Göteborgs universitet och aktuell med boken ”Pride Parades and LGBT Movements”.

– Bisexualitet har historiskt ibland varit en ifrågasatt position inom HBTQ-rörelsen. Vissa har tyckt att man är mindre autentisk.

Själv har han dock inte upplevt att bisexuella inte accepteras inom prideparader, men säger att han är medveten om att det finns fler grupper som inte känner sig hemma i pride.

– Det finns underrepresenterande kategorier bland vilka det är vanligare att välja att inte vara med. Det kan handla om en känsla av att inte passa i den typen av pride som anordnas i landet eller orten där man bor.

Generellt sett har det blivit mer diversitet bland de som är med i prideparader. Framför allt har det blivit vanligare att även personer som är cis och heterosexuella dyker upp som allierande, säger Mattias Wahlström.

ANNONS

– Den dominerande åsikten bland arrangörer är att det bara är bra. Det är ett tecken på erkännande och solidaritet.

ANNONS