Nyligen har 986000 grundskolelever sagt tack och hej till skolan på ett tag. Så många har eleverna inte varit på tio år.
Lärarkåren var också rekordstor. Dessutom förbättrades behörighetsläget: Fyra av fem lärare är nu behöriga och legitimerade för sin tjänst.
Men skolorna lyckades inte rekrytera lärare i samma utsträckning som eleverna strömmade till, och därför försämrades lärartätheten. Ett dåligt tecken, enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
- Lärartäthet spelar roll, inte minst för yngre elever och för elever i socioekonomiskt svaga områden.
Mer än hälften
På riksnivå var förändringen marginell: antalet elever per lärare ökade från 12,1 till 12,2. Men det var den första försämringen på sex år och märktes tydligast i landets friskolor där snittet nu ligger på 13,2 elever. Totalt blev det en försämrad lärartäthet i 153 kommuner, och där den är sämst ligger den på 14,7 elever per lärare.
Samtidigt har regeringen talat sig varm för att eleverna ska få mer tid med sina lärare. I riksdagens partiledardebatt nyligen inledde statsministern med att lyfta fram de "tusentals fler lärare" som regeringen avsätter pengar till.
En stor satsning för fler anställda i lågstadiet har redan inletts. Men Skolverkets siffror tyder på att lärartätheten försämrats även i de lägsta årskurserna.
Hur gick det till?
Det korta svaret är att det inte går att hitta fler lärare. Lärarbristen gör sig påmind i hela grundskolan.
Dessutom rullade lågstadiesatsningen igång först en bra bit in på höstterminen. I den mån skolorna lyckades anställa de 2500 nya lärare de sökt bidrag för kommer inte att stå klart förrän nästa läsår. Men lärarbristen talar för att det varit ett tufft uppdrag.
Assistenter
Det som i stället har hänt, i hela grundskolan, är att skolorna anställt annan personal, som fritidspedagoger, speciallärare och lärarassistenter. Här finns också en växande grupp studiehandledare som hjälper nyanlända elever på deras modersmål.
Skolverkets statistik visar att dessa personalgrupper vuxit ordentligt. Så totalt sett har vuxentätheten i skolan ökat och detta är vad utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) helst lyfter fram:
- Jag är faktiskt lite stolt över svensk skola. I ett läge när vi haft en så stor ökning av antalet barn i skolan har vi ändå lyckats öka personaltätheten, säger han.
Men det räcker inte, enligt Johanna Jaara Åstrand:
- Mer personal som avlastar lärarna är jätteviktigt. Många lärare sitter fast i uppgifter som inte har med undervisning att göra, vilket skapar en enorm stress och är en delförklaring till att många lämnar yrket. Så mer personal kan bromsa utflödet – men det löser inte lärarbristen.
Tar år
Gustav Fridolin säger att ambitionen är att öka lärartätheten igen, men att det kommer att ta flera år innan olika satsningar för att öka yrkets attraktivitet ger resultat. Dessförinnan kan lärartätheten försämras ytterligare.
- Lärarkrisen har byggts upp under många, många år. Så den risken finns absolut. Nu handlar det om att anställa och utbilda varje lärare vi kan, och samtidigt anställa annan personal så att lärarna kan vara lärare, säger han.
Han säger det med vetskap om att elevkullarna fortsätter att växa i flera år till. Nästa läsår har grundskolan mer än en miljon elever. Och någon kö av lärare som väntar på att få sin legitimation finns inte längre. Att behörigheten ökade det här läsåret berodde på att Skolverket kunde beta av högarna med ansökningar. Så både lärartäthet och lärarbehörighet riskerar att sjunka.
- Politikerna och arbetsgivarna måste lägga upp en plan för hur lärarna kan komplettera sin behörighet. Annars kommer eleverna att möta fler och fler som inte är utbildade lärar. Och det kommer att synas i resultaten, säger Johanna Jaara Åstrand.
