NU-sjukvården fortsätter att brottas med utmaningar. Sedan tidigare har man problem med personalbrist, främst sjuksköterskor, som leder till att det inte gått att hålla så många vårdplatser öppna som önskvärt under sommaren. Sommaren är också en tid när befolkningen i upptagningsområdet ökar samtidigt som hårt prövade anställda ska ha ut sin sammanhängande semesterledighet. På akuten på Näl har det inneburit att inskrivningsklara patienter har blivit liggandes på akutmottagningen i väntan på att det ska bli vårdplatser lediga på sjukhuset avdelningar.
– Vi har inte riktigt de vårdplatser vi anser att vi behöver för att driva sommarverksamheten. Därför har vi relativt stora problem att hålla de målvärden som vi har satt när det gäller tid på akuten och tid till avdelning, säger Björn Järbur, sjukhusdirektör i NU-sjukvården.
Målvärdet är att inskrivningsklara patienter lämna akuten inom 45 minuter efter att patienten är klar för vård på avdelning, i undantagsfall max fyra timmar. I sommar har istället patienter blivit liggande på akuten över natten och ibland längre än så.
– Ett antal dagar har vi haft alldeles för många patienter kvar på akuten över natten. Det vill vi absolut inte ha. Där finns inte kontinuiteten och den specialistkompetens som patienterna behöver. Samtidigt handlar det om ett flöde. Är det fullt på avdelningar blir förmågan att ta emot från akuten starkt nedsatt, säger Björn Järbur.
Beskriver situationen som tidvis ohållbar
Nu har situationen på akuten anmälts till Arbetsmiljöverket av Johan Klaar, specialistläkare internmedicin/akutsjukvård och huvudskyddsombud för NU-sjukvården Västra Götalands läkarförening.
I anmälan beskrivs situationen tidvis som ohållbar.
– Igår morse (onsdag den 17 augusti, reds. anm.) fanns det 15 patienter på akuten som väntade på vårdplats. Klockan 22 kvällen innan beskrevs det som helt fullt på medicinkliniken.
Han beskriver hur läkarbemanningen på akuten är dimensionerad för att hantera inflödet av akuta patienter. När inskrivningsklara patienter blir kvar på akuten i väntan på vårdplats måste akutläkarna också tillse deras medicinska behov, utöver de akuta fallen. Det är varken bemanningen eller lokalerna rustade för, menar han.
– Ta bara en sådan sak som att akuten saknar läkemedelsförråd med de flesta vanliga läkemedel. I vanliga fall hade patienten fått dessa läkemedel på mottagande vårdavdelning där patienten också hade rondats av ansvarig läkare, säger Johan Klaar.
Vilka åtgärder hoppas du att anmälan ska resultera i?
– Alternativ ett hade ju varit tillräckligt med vårdplatser men det är ett nästan omöjligt uppdrag denna sommaren. Nästa alternativ är att hitta någon form av stödresurser, eller omfördela personal. Nästa alternativ är att arbetsgivaren tydliggör hur vi ska prioritera när resurserna inte matchar behoven, säger Johan Klaar.
Vilken respons har du fått från arbetsgivaren så här långt?
– Jag är inte helt imponerad. Det är inget som åtgärdas här och nu, säger Johan Klaar.
Åtgärder för att frigöra vårdplatser
Även om sjukhusdirektören delar den bild Läkarföreningen beskriver i sin anmälan håller Björn Järbur inte med om att det saknas åtgärder.
– Vi har tagit detta på största allvar och vidtagit en massa olika åtgärder för att hantera situationen, säger han.
Han ger exempel, som att sjukvården gick upp i stabsläge i början av juli för att hantera frågan.
– Då var frågor som läkarbemanningen superviktiga. Sedan har vi haft ett antal gånger i sommar när sjukhusledningen varit inne och även områdesledningen område I varit inne för att behandla frågan.
Ytterligare ett sätt för att hantera det långa väntetiderna på akuten har varit att öppna tio så kallade observationsplatser på den medicinska akutvårdsavdelningen.
Att sjukhuset tillfälligt skapat dessa tio platser på akuten förbättrar inte läkarnas arbetsmiljö, enligt Johan Klaar.
– Akutens läkare hade medicinskt ansvar även för dessa tio platser, utöver ordinarie arbetsuppgifter, säger han.
Björn Järbur säger att de sedan i början av augusti har dagliga möten med kommunerna för att påverka hemtagandet av utskrivningsklara patienter.
– Allt för att förbättra situationen, underlätta arbetet och öka patientsäkerheten.
"Inte önskvärd vårdkvalitet”
Johan Klaar välkomnar förvisso åtgärder för att förbättra tillgången på vårdplatser men säger att det handlar om ett större perspektiv än de problem läkarna på akuten brottas med.
– Det är därför vi inte är nöjda med arbetsgivarens svar på vår anmälan. De pratar om vårdplatsfrågan. Men när det väl ligger kvar 15 patienter på akuten på morgonen har vi inte haft något stöd i prioriteringen eller extra läkarresurser för att hantera de ökade kraven, ingen strukturerad plan för hur vi ska hinna bedöma dem på ett säkert sätt.
Hur påverkar situationen möjligheten att bedriva säker och god akutvård?
– Man genomför uppdraget med begränsningar. Det är inte önskvärd vårdkvalitet. I akuten ingår det förvisso i konceptet att det ibland är mycket att göra. Nuläget är dock inte hållbart i längden, säger Johan Klaar.
Har sommarens ansträngda läge på akuten resulterat i några avvikelser som rör den patientnära vården?
– Vi har en del avvikelser från sommaren och mörkertalet är nog stort, säger Johan Klaar.
Björn Järbur säger att han inte kan uttala sig om konsekvenser i nuläget.
– Det är viktigt att värdera vad som är orsak och verkan. Det har också funnits brister på akuten när det gäller läkare och vi får analysera hur det har påverkat situationen.
Pressande fråga att lösa
Att NU-sjukvården trots åtgärder inte kommit tillrätta med problemen säger Björn Järbur beror på ett antal orsaker.
– Vi har försökt göra en rimlig avvägning mellan att personal ska få sina fyra veckor semester och ha de vårdplatser öppna som krävs för att vi ska klara verksamheten på ett rimligt sätt.
Han beklagar också perioder av lång väntetid på akuten.
– Det är en systemfråga som vi måste komma tillrätta med, säger Björn Järbur.
