Invasiva arter ses som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Genom att föröka sig snabbt riskerar de att slå ut svenska arter, och på sikt göra vår natur både främmande och mer likriktad.
Runt 350 djur och växter räknas i dag som invasiva. Exempelvis mårdhunden som kan bära på den dödliga sjukdomen dvärgbandmask. Något som innebär att vi i framiden kanske inte längre vågar äta otvättade bär i naturen. Och sjögullen, som i dag finns i ett 30-tal sjöar.
I ett nytt EU-fördrag som antogs förra året listas 37 arter som ses som ett hot mot hela unionen. Och det internationella samarbetet är ofta en förutsättning.
Varje medlemsstat har också möjlighet att lägga till ytterligare arter, ett arbete som i Sverige beräknas vara klart under nästa år.
Trots det nya fördraget anser Carlsson att arbetet går för långsamt, och det kan redan vara försent att stoppa många av de nysvenska arterna. Men mot framtida hot, som till exempel tvättbjörnen som nu letar sig upp från Tyskland vill han se någon form av miljöinsatsstyrka för snabba insatser. Inte minst med tanke på hur klimatförändringarna påskyndar invasionen.
Det finns ungefär 2 000 främmande arter i Sverige. Av dessa räknas runt 350 som invasiva. De kan slå ut svenska arter genom stor utbredning, eller genom nya djur som helt enkelt äter upp de svenska djuren. De kan även föra med sig sjukdomar, som till exempel almsjukan som fördes in med smittat virke under 50-talet.
Arterna kommer ofta hit genom handel och transporter
Några exempel är mårdhund, mink, parkslide, jätteloka, spansk skogssnigel (mördarsnigel), signalkräfta, askskotssjukan och sjögull.
Källa: Länsstyrelserna
Naturvårdsverket har arbetat med att revidera den nationella strategin mot invasiva arter. Bakgrunden är den EU-förordning (1143/2014) som antogs under förra året, där medlemsstaterna förbinder sig att arbeta mot arter som hotar unionens flora och fauna.
I EU-fördraget ingår i dag 37 arter, och Sverige kommer lägga till ytterligare arter i det nationella arbetet som innebär allvarlig risk för just Sverige.
Det nya fördraget ger bland annat juridiska verktyg att stoppa handel med vissa arter samt möjligheter att utöva påtryckningar mot markägare.
Källa: Naturvårdsverket