Alexandra vill skapa hållbar odling på släktgården

Det är mitt i sommaren och på släktgården i Utby utanför Uddevalla förbereder Alexandra Cabot jorden för en testodling av olika sorters frukt, bär och nötter. Till våren ska hon bland annat plantera valnöt, hasselnöt och den hjärtformade valnötssorten hjärtnöt. Mellan träden funderar hon på att sätta havtorn eftersom det är kvävefixerande, och pilträd som hon ska ta ner varje år för att flisa och använda som näring runt rötterna.

– Jag vill ju se vad som passar för den här platsen, vilka träd som trivs, och jag ska även testa persika och aprikos. De kräver ju värme, men det finns vissa sorter som kan klara sig i lite kyligare väder, säger Alexandra Cabot.

Våren 2022 fick Alexandra Cabot projektbidrag för sin testodling av träd från Leader i södra Bohuslän. Systrarnas frukt och grönt kallar hon sitt projekt för, en spinoff från Systrarnas loppis och café som hon och hennes systrar drev i föräldrarnas lada under några somrar.

– Jag och mina två systrar hjälpte ofta till med att ta upp potatis och rensa ogräs. Sedan när jag blev lite äldre började jag odla lite själv i ett hörn av trädgården och fick ett eget intresse att hålla på med odling. Men jag trodde länge att jag ville bli bagare, så jag började jobba på bagerier och blev på det sättet intresserad av råvarorna. På den vägen blev jag intresserad av odling igen.

Flyttade hem till gården

Släkten har bott i Utby åtminstone sedan hennes morfars morföräldrars dagar i mitten av 1800-talet, och hit har Alexandra Cabot flyttat tillbaka efter studier i ekologisk odling och praktik på olika gårdar.

– Det känns jättehärligt att flytta hem igen och vara nära familjen. Det känns speciellt att hitta tillbaka till sina rötter där man har vuxit upp. Men i lite nya sammanhang, för nu hittar jag nya platser och nya kontaktnät. Jag skrev en lista över andra som odlar i närheten som jag har kontaktat.

Trädodlingen ska hon ha i kohagen utanför morbroderns ladugård där frigående köttkor har gått på vintrarna. Den har hon fått plöja upp, eftersom korna har trampat marken kompakt i många år. Men de har även gödslat, så marken är näringsrik.

– Han är jättegullig och stödjer mig i det här. Så han hjälper mig att lära mig mer om traktorer, och lär mig att köra traktor, för det är han jätteduktig på. Och så är han med och hjälper mig mycket med odlingen.

Gröngödsel och täckodling

Nu växer gröngödsel i hagen som snart ska klippas. Bland det frodiga gröna syns blodklöver och lila luddvicker, och så råg. Till våren fräser hon ner det till finfin gödning.

– Sedan är det jättemycket humlor nu när luddvickern och blodklövern blommar. Det är väldigt roligt att se.

Sin senaste praktik gjorde Alexandra Cabot på en gård i Tyskland där de arbetade med regenerativa metoder och täckodling. Metoder som hon vill använda här i Utby, fast efter de förutsättningar som finns här.

– För det är en av principerna för bra jordhälsa. Att ha så mycket levande rötter i jorden som möjligt för att mata mikrolivet i jorden. Även att täcka med täckmaterial för att hålla jorden täckt, och sen att inte röra runt för mycket och inte plöja för mycket och inte fräsa för mycket. För då förstör man mikrolivet för maskar och andra insekter. Och så att man tillför näring hela tiden så att jorden inte utarmas.

Gråärtor, dill och olika kålsorter

Alexandra Cabot hyr in sig i en lägenhet i morbroderns hus. Från sitt fönster ser hon föräldrarnas gård tvärs över en stor äng, och på ängen har hon startat upp en grönsaksodling. Det är morötter, sallad, rödlök, squash, gråärtor, dill och olika kålsorter, och även den är en testodling, även om det blir en hel del skörd redan första året.

– Här vid de här bäddarna har jag testat att först ha en vintermellangröda som har hållit jorden med rötter under vintern. Sedan har jag slagit ner mellangrödan på våren och fräst den. Sedan har jag planterat i det. Och så har jag testat att täcka hälften av bäddarna med halm, och hälften har jag inte täckt för att se hur det blir.

Hur gör du med sniglarna som trivs under halmen?

– Det finns ju andra insekter som trivs i den här täckodlingen som äter upp snigeläggen. Till exempel jordlöpare som är en skalbagge. Det är lite det den regenerativa odlingen handlar om, att få in så mycket mångfald som möjligt så att man får mer balans. För man har alltid problem med skadedjur, oavsett hur man odlar.

Hur gör du med ogräs när du ska odla i stor skala? I ett litet trädgårdsland kan man ju gå och rycka ogräset?

– Det är sådant jag försöker komma underfund med nu. Än så länge går jag med hacka och rensar för hand. Och så har jag lämnat ogräs i gångarna och det blommar jättefint. Dessutom är det väldigt mycket blomflugor i ogräset, ett väldigt bra nyttodjur, för de lägger larver som äter bladlus som är en pest i odlingen. Då tänkte jag att det här ogräset har ju faktiskt ett syfte. Det är som en barnkammare för de här nyttodjuren. Så jag försöker behålla en del ogräs.

Vill samarbeta med andra

Nu använder Alexandra Cabot cirka 1000 kvadratmeter mark för sina odlingar, och har inte möjlighet att arbeta heltid med dem. Förhoppningen är att hon så småningom ska ta över marken från morbrodern och föräldrarna när de inte orkar längre. Men först vill hon testa olika grödor och metoder för en hållbar odling.

– Jag vill göra någonting som känns rätt, skapa miljöer för insekter, tänka på biologisk mångfald, och sedan även använda tekniker för att bygga jorden och inte utarma den. Att inte bara odla grönsaker frukt och bär, utan att göra det på ett sätt som man kan göra under en lång tid.

Här vill hon även skapa en mötesplats för folk i närheten som har ett intresse för närodlad ekologisk mat, och här vill hon starta en lokal butik i ladan där Systrarnas café och loppis höll till.

– Förhoppningsvis hittar jag andra att samarbeta med, för det är jättemycket jobb. Min morbror säger att ”ja, detta är ditt första hundår av fem”. Men när man blir snabb med handarbetet så går det ju väldigt bra, säger Alexandra Cabot och skrattar.

Maria Lundberg

marlun@bohuslaningen.se