Luca Guadagnino gjorde förra årets bästa film. "Call me by your name", är en sällsynt varm, mysig och smärtsamt romantisk film om att hitta sig själv, som utspelar sig i ett sommarlent Italien under tidigt 1980-tal.
Nu är han tillbaka med ett nytt verk, vars karaktär imponerande nog är av exakt motsatt typ. "Suspiria" utspelar sig i ett ständigt grått 1970-tals-Berlin, plågat av terror och konflikter. Allt är avigt, fult, mystiskt och skräckinjagande.
Framför allt är "Suspiria" förstås en nyversion av en av tidernas mesta kultfilmer, italienske Dario Argentos blodiga b-filmsskräckis "Flykten från helvetet" (1977), som han skrev med Daria Nicolodi.
De står båda kreddade i den här filmens inledning men förutom själva premissen, att en ung amerikanska anländer ett regnruskigt Berlin för att börja på en, ska det visa sig, mycket oroväckande dansskola, återstår inte mycket av det superstiliserade originalet.
Guadagnino har moderniserat och byggt ut universumet rejält. Rollistan är i princip helkvinnlig, speciellt dansscenerna är imponerande och här finns såklart några mycket obehagliga scener som handlar om köttkrokar och exakt hur mycket man kan bryta sönder i en kropp innan den kollapsar.
Tilda Swinton spelar den skräckinjagande koreografen madame Blanc, samtidigt som hon av ganska oklar anledning också dubblerar som den enda manliga rollfiguren av intresse, en ålderstigen psykiater som dras in i dansskolans mörkaste vrår. Dakota Johnson är som alltid underbar att se på, hon har äkta filmstjärnekvalitet och plockar snyggt upp skräckfilmstråden efter sin mormor Tippi Hedren, som plågades av onda fåglar och Hitchcock på sin tid. Johnsons Suzy har långt rött hår, som tillsammans med de dramatiskt blodröda danskostymerna vid den för dramat så centrala dansuppvisningen ekar snyggt av Argentos estetik.
Ambitionerna ovan låter kanske lovande. Men efter två och en halv timme av mysticism, symboliska vaginor och modersantagonism, ångestfyllda utbrott och en ond värld, utifrån och in undrar man ändå vad som är poängen med alltihop. Kanske tror Guadagnino att han har gjort en feministisk film om kvinnlig hämnd på manlig ondska, men hans häxcirkel verkar styrd av helt andra, oklara, krafter. En storslagen final, oförglömlig i all sin vansinniga blodighet, gör inte mycket för att räta ut ambivalensen, som inte känns medveten utan som en brist.
Fakta: Suspiria
Genre: Dramaskräck
Premiär: 23 november 2018
I rollerna: Dakota Johnson, Tilda Swinton, Chloe Grace Moretz med flera
Regi: Luca Guadagnino
Speltid: 2 timmar 32 minuter
Censur: 15
Betyg: + +
