Moderaterna i Trollhättan får omkring 27,2 procent i årets kommunalval. Det är en rejäl ökning från förra valets 20,58 procent. Även om ett mindre antal röster återstår att räkna, står det klart att Moderaterna under Peter Erikssons ledning har gjort en mycket stark lokal valrörelse.
Socialdemokraterna har präglat staden sedan demokratins genombrott. Först genom att styra med egen majoritet, sedan i koalition med V och MP. Problemet för Paul Åkerlund (S) är att MP åker ut ur kommunfullmäktige. Man förlorar alltså deras mandat. Lika dåligt verkar det gå för Liberalerna som också ligger under treprocentsspärren. Det senaste decenniets splittringar och bråk kan man anta ligger bakom partiets kräftgång.
Sverigedemokraterna vill väldigt gärna förpassa Socialdemokraterna till opposition. Men Centerpartiet är skeptiska till ett organiserat samarbete med SD. För att Peter Eriksson ska ta makten måste SD i praktiken ge sitt klartecken till ett M-KD-C-styre. SD i Trollhättan är mycket villiga att få bort Paul Åkerlund och S från ledningen av kommunen. Det finns alltså mycket som talar för ett historiskt maktskifte i Trollhättan.
Det återstår att göra en djupare analys av detta skifte. Men det står klart att Moderaterna har lyckats med att övertyga tillräckligt många Trollhättebor att de kan leda kommunen i annan riktning. Sedan kan det också vara så att industristaden Trollhättan har förändrats. Det blir färre klassiska industrijobb och fler tjänstemän i staden. Sedan går det inte att komma ifrån att en del väljare uppenbarligen inte tycker att Socialdemokraterna har lyckats att hantera problemen med segregationen och kriminaliteten i staden.
Just nu verkar det som att Trollhättan genomgår en politisk jordbävning. Ytterligare en socialdemokratisk bastion faller. Moderaternas resultat i årets kommunalval visar att ingenting är omöjligt, ens i Trollhättan. Lokalt kampanjande lönar sig.
