Om några veckor börjar skolan för gymnasieeleverna. Men omkring 20 procent av de som gick ut nian i våras är inte behöriga för att börja ett vanligt gymnasieprogram, rapporterar TT (2 augusti).
Obehöriga elever får istället gå på introduktionsprogram, där man studerar för att få behörighet till nationella program eller få hjälp att komma närmare arbetsmarknaden. Det programmet innebär i praktiken alltså att man går kvar i grundskolan tills man har lärt sig tillräckligt mycket, eller att man slussas vidare till de ganska få helt okvalificerade arbeten som finns på den svenska arbetsmarknaden.
Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet menar att lösningen på problemet är mer resurser. Mer stöd behövs till de elever som faller ifrån och som kommer från studieovana hem. Han pekar också på att ”ambitionsnivån för svensk skola har höjts”. Frågan är dock om mer resurser kan få alla elever över ribban.
Det nuvarande betygssystemet är sådant att godkänt betyg är en fast nivå. Den är inte relativ som det gamla betygssystemet med 1 till 5. Sätter man en fast nivå kommer alltid en viss andel av eleverna inte att klara kraven. Egentligen finns det ingen vidareutbildning för de som inte klarar kraven i grundskolan. Detta är ett feltänk.
Förr kunde man komma in på en tvåårig praktisk utbildning med snittbetyg runt 2,0 eller lägre, kanske med betydligt sämre kunskaper än dagens godkänt-nivå. Men man fick ändå en praktisk utbildning som hade ett värde på arbetsmarknaden.
Därför är det dags att börja prata om vad samhället ska erbjuda de som aldrig kommer att klara gymnasiekraven. För dessa ungdomar måste det finnas en utbildningsväg som kan leda till arbete, även om det inte är en gymnasieexamen. Det måste vara möjligt att komma ut på arbetsmarknaden med någon slags kompetens, även om man inte har studentmössa.
LÄS MER:Var femte elev inte behörig till gymnasiet
