Även jag rörs av så många människors elände och på många år har det knappt gått någon månad utan några hundralappar till de nödställda av en liten pension. På den här tiden på året är det alltid Frälsningsarmén jag tänker på, utan vars hjälp Sveriges egna nödställda och hemlösa skulle frysa ihjäl. Dessa offrar våra politiker, som har ädlare mål, tydligen ingen tanke på.
De har fullt upp att göra med alla sparbeting inom alla områden utom sitt eget. En sänkning av arvoden som var på tapeten röstades ner. Det blir allt mer tydligt att Sverige som enda land bland de nordiska har tagit sig vatten över huvudet. Besparingar inom den offentliga sektorn, till vilken det mesta av våra skatter går, drabbar gamla som unga med ett farligt resultat i form av stora brister i säkerheten.
Man måste dessutom tänka på att det rör sig endast om årets budget för nästa år, det blir knappast bättre för nästkommande års budget när man måste omplacera medel, få skulder och dessutom säga upp människor som egentligen behövs för att klara av efterfrågan.
Allt tycks vara upp och ner och oron är en stadig gäst.