”Jag kan knappt räkna alla gånger som folk frågat ’Varför gick du inte vid första slaget?’. Vad de inte förstår är att vid första slaget var jag redan slagen, nedbruten psykiskt och med både skam och rädsla som stadiga fotbojor. Han ägde mig. Jag var avskuren från omvärlden. Han kontrollerade allt: vad jag hade på mig, vart jag gick, vem jag pratade med, våra pengar – allt! Han till och med hotade att döda katten om jag inte gjorde som han sa. Ett försvarslöst djur! Så, första slaget var inte knytnäven jag fick – den var bara en fortsättning.”
Orden är en kvinnas som efter år av psykisk och fysisk misshandel lyckats göra sig fri. I dag lever hon med skyddad identitet och ständig rädsla för att han ska hitta henne, och avsluta det han påbörjat.
I Trollhättan är vi bäst i Sverige på att jobba med att motverka våld i nära relationer. En tydlig politisk vilja och satsningar från den S-ledda majoriteten, ett metodiskt arbetssätt och mycket kompetent personal är faktorerna bakom att Trollhättan år efter år toppar Unizons (riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer) lista över kommuners arbete med deras frågor. Men det betyder inte att vi är nöjda.
En undersökning som Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, gjorde för några år sedan visade att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen över 18 år i Sverige utsatts för våld eller hot om våld i sin parrelation. Brottsförebyggande rådets statistik för 2021 visar att vid 81 procent, 23 652 stycken, av anmälningar av misshandel mot kvinna över 18 år var gärningsmannen bekant för kvinnan.
Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas kraftfullt och vi måste ta en tydlig ställning för att det här inte tolereras i vårt samhälle. Kvinnor ska leva i trygghet och själva bestämma över sina liv samt ha rätten till sin egen kropp. Målsättningen är ett Trollhättan fritt från våld i alla former.
Den socialdemokratiska regeringen har gjort stora insatser sedan de fick ta över regeringsmakten. De har skärpt lagstiftningen kring våld i nära relationer. Förra sommaren presenterade regeringen ett program för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det innehåller ett flertal åtgärder såsom skärpta straff, kvinnofridslagstiftningen och samtyckeslagstiftningen. Vidare infördes lagen om barnfridsbrott, vilket innebär att det är straffbart att låta barn bli vittne mot våld mot närstående.
Men det räcker inte med bara hårdare straff – vi måste också se till att den som är utsatt får samhällets stöd. Och vi måste arbeta förebyggande. Fler insatser kommer nu för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det handlar om att ta fram och sprida evidensbaserade metoder samt åtgärder för att implementera ny lagstiftning om återfallsförebyggande arbete. Här finns arbetet i Trollhättan med som förebild.
Som socialdemokratisk politiker är jag stolt över vad vi åstadkommit i Trollhättan, hur vi jobbar såväl förebyggande som stödjande, och likaså regeringens satsningar, trots högermajoritet i riksdagen. Men jag vill mera. Varje kvinna som utsätts är en för mycket. Och jag oroas när jag läser organisationen Kvinna till kvinnas valkompass, som ger S klart godkänt för sin politik mot mäns våld mot kvinnor, men helt underkänner eller riktar varning mot den politik på området som SD, M och KD för.
Det är något att tänka på i valet den 11 september.
Monica Hanson (S)
Ordförande för Sociala hållbarhetsutskottet i Trollhättan