I budgetdebatten 12 december 2022 sa Monica Hansson (s) att ”alla vi Trollhättebor är det som tillsammans kan bygga Trollhättan starkt”. Några månader senare står det klart att hon inte inkluderar socialdemokratiska politiker i Trollhättan i begreppet ”alla vi Trollhättebor tillsammans”. Enkelt kan jag uttrycka det så att alla Trollhättebor som röstade på (s) och (v) i valet 2022 inte bara förlorade valet, de förlorade också sina röster i de viktiga samtal om Trollhättans framtid som förs på politikernivå.
Sådana samtal och samarbeten har de nu inbjudits till av vårt nya styre men tackat nej till. Sådana samtal där de kunnat påverka lite och bidra för allas bästa. Är det i själva verket så, funderar jag på, att ”samarbete” och ”tillsammans” bara gäller när de själva sitter vid makten och styr besluten. Är det bara då de vill medverka för Trollhättebornas bästa. I budgetdebatten i december sa Monica Hansson också att det krävs en nyanserad bild för att se alla utmaningar framöver.
Hade det då inte varit bra att vara med och ge sin bild av verkligheten, för att få nyanser. Eller vill inte (s) och (v) bidra till att det nya styret lyckas. Det gör de utan tvekan ändå. Men att inte delta i viktiga samtal om kommunens framtid, vilket just workshops gällande mål- och resursplan för 2024-2027 är säger mycket om den bottennivå tidigare styret befinner sig på. Får man inte bestämma ensamma då får det vara. Jag slås av tanken på sandlådan. Då handlar det bara om makt, inte om stadens bästa.
Eva Castberger