Ingen kan ha missat att svenskarnas skulder ökar. Den totala skulden hos Kronofogden är på rekordnivåer och antalet personer som söker skuldsanering ökade med 22 procent under 2023 jämfört med föregående år. Detta skapar problem för individer, kommuner och samhället i stort.
För att motverka överskuldsättning har regeringen presenterat ett åtgärdspaket. Ett av förslagen innebär att ränteavdraget på konsumtionslån utan säkerhet ska avtrappas och att denna regel ska gälla retroaktivt, det vill säga även för redan tagna lån. Principiellt är ett sådant förslag inte dåligt, men precis som Finansinspektionen påpekar, finns det en risk att det träffar fel och fler redan högt skuldsatta hushåll får ytterligare betalningsproblem.
Finansinspektionen har beräknat att om regeringens förslag genomförs i sin nuvarande form kan det leda till en ökning med 30 procent av antalet låntagare med blancolån hos Kronofogden. 30 procent. Det kommer inte bara skapa extra lidande för grupper som redan är ekonomiskt utsatta, utan också öka det ekonomiska trycket på kommunerna som tvingas hantera en ännu större ekonomisk utsatthet.
Enligt Skuldsaneringslagen är kommunerna skyldiga att ge kostnadsfri rådgivning om budget och ekonomi till den som är skuldsatt. När trycket ökar på personer med belastade ekonomier kommer kommunerna att behöva hantera en ökad efterfrågan på skuldrådgivning och större efterfrågan på ekonomiskt bistånd. Vilket i sin tur leder till ökade kostnader. Faktum är att kommunerna redan nu ligger på smärtgränsen. I en artikel i Dagens Nyheter 20/11 -23) flaggar skuldrådgivare runt om i landet för ett ökat tryck till följd av att många har det tuffare ekonomiskt.
Det finns dessutom enligt Konsumentverket stora skillnader i hur mycket hjälp olika kommuner erbjuder. Väntetiden i många kommuner är lång, i vissa fall upp till 20 veckor och deras resurser för budget- och skuldrådgivning är inte anpassade efter behovet som finns. Ofta erbjuder kommuner med hög andel skuldsatta invånare också mindre rådgivningstid. Samtidigt gick 69 kommuner med underskott under 2023 och SKR:s prognos för 2024 visar på ett fortsatt svårt ekonomiskt läge för kommunerna.
Ett nytt regelverk av den sort regeringen föreslår innebär att låntagarna inte haft möjlighet att påverka alls. Eftersom ändringen gäller retroaktivt, riskerar regeringens förslag att drabba en stor grupp låntagare som inte är fullt medvetna om riskerna för deras ekonomiska situation.
Vi föreslår därför följande:
- Ta bort avdraget från 2026, men enbart för nya lån, för att minska de negativa effekterna för de två miljoner svenskar som redan har konsumtionslån.
- Invänta den pågående överskuldsättningsutredningen som presenteras i oktober för att få en samlad bild av möjliga lösningar och negativa konsekvenser.
- Allokera och öronmärk resurser till kommunerna för att säkerställa kvalitativ rådgivning över hela landet.
De som befinner sig i en ekonomiskt svår situation behöver snabb och kvalificerad hjälp. Det stöd som ges av den kommunala budget- och skuldrådgivningen är många gånger helt avgörande för den enskilde. Frågan är om regeringen verkligen har tänkt på den ekonomiska kostnaden kommunerna behöver ta och det extra ekonomiska lidandet för den enskilde? Om regeringen menar allvar med förslagen behöver de snarast allokera och öronmärka resurser till kommunerna och säkerställa kvalitativ rådgivning över hela landet.
Jacob Lundblad
vd för NOBA Bank Group.