För några veckor sedan kom ett brev från omsorgen i Dalsland: ”Vi måste dra ner på städningen så vi kan frigöra tid för att aktivera våra kunder”. Det låter väl bra!
Till saken hör att det nu städas var fjortonde dag, så nu blir det ännu mindre. Till saken hör också att personalen inte ansvarar för kundernas extra väl och ve, det gör terapin och anhöriga”. Så jag antar att de egentligen minskar på resurserna. De anställer inte om någon går i pension och minskar personal på kvällar och helger. Jag tror inte på att de extra timmarna kommer ”kunden” till godo.
Kan ni gissa vilken åldersgrupp jag beskriver? Ja, just det 70+ på omsorgsboende.
De som inte kan föra sin talan, de som inte skriker högst, de som har sina barn på andra sidan Sverige, de som inte har några anhöriga alls. De som egentligen socialministern samt PRO med flera skulle ställa upp för.
Jag känner mig så maktlös för det finns ingen påverkansväg att ta. Det saknas resurser - läs pengar - till det lilla extra och till aktivering av bland annat dementa. Jag skäms som anhörig samtidigt som jag är tacksam att det fanns en plats då ”kunden” var i stort behov av en. Men nu börjar det likna ”fattigstugan à la Emil i Lönneberga”.
BMW