höstbudgeten
Det folkliga samhällsengagemanget minskar även i Sverige och i Norden har Sverige den svagaste demokratin, menar Sören Lindmark. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Man vill gynna de rika på de fattigas bekostnad

Vad lockar idag samhällsmedborgare att engagera sig partipolitiskt? Är det för det egna bästa, den egna klassens bästa eller vårt gemensamma bästa? frågar sig Sören Lindmark.

ANNONS
|

I den moderatledda men SD-styrda regeringen finns svaret. Man lägger fram en statsbudget som övertydligt avslöjar drivkrafterna bakom; man vill gynna de rika på de fattigas bekostnad. Om man menat allvar med att få fart på konsumtion och ekonomisk tillväxt skulle man självklart gjort precis tvärtom och stärkt köpkraften hos de många. De extrapengar de rika får sig till skänks går inte till konsumtion utan ökat sparande i skattebefriade ISK konton och/eller investeringar i värdepapper, aktier och fonder, för att därigenom skaffa sig arbetsfria inkomster.

Konsumtionen ökar inte och inte blir det fler jobb heller. Högern vill ha större klassklyftor, någon annan förklaring finns inte till deras prioriteringar. Detta visar tydligt att de är antidemokrater då demokratins kärnvärden är rättvisa, jämlikhet och solidaritet. De folkvalda ger sig själva helt skamlöst skattesänkningar på flera tiotusentals kronor per år samtidigt som skolan, vården och omsorgen utarmas vilket drabbar flertalet.

ANNONS

Så vilka väljer då att under sken av att representera flertalet att satsa på politik? Det är uppenbarligen personer som vet att man kan bli rik på en politisk karriär. Men, en demokrati värd namnet är så klart inte betjänt av styras med egenintresset som drivkraft. Tvärtom, i en fullvärdig demokrati är det allmänintresset och folkets bästa som ska vara den enda drivkraften. Pengadyrkande egoister med starkt narcissistiska drag, hycklare och lögnare ska inte finnas i de folkvaldas skara. Hur detta ska kunna undvikas i det individualistiska konsumtionssamhället är en fråga som demokratin står och faller med.

Och faller gör den världen över. Organisationen International IDEA bevakar demokratins tillstånd. En färsk rapport visar att valdeltagandet globalt minskar för åttonde året i rad och efter vart tredje val i världen har valresultatet ifrågasatts. Det folkliga samhällsengagemanget minskar även i Sverige och i Norden har Sverige den svagaste demokratin.

Det som möjligen skulle kunna rädda den formella demokratin är att statsråden och ledamöterna i riksdagen halverar sina arvoden och ersättningar och att regioner och kommuner följer efter. Detta i kombination med en nationell folkbildningssatsning i vad en fullvärdig demokrati kräver av medborgarna liksom ett folkstyres syften och mål.

Sören Lindmark

ANNONS

Trollhättan

ANNONS